"aldrig välja kläder på basis av barnets kön" och "aldrig påstå att mitt barn ska/inte får klä sig/bete sig på ett visst sätt på grund av kön".
Det senare löftet har hittills varit enkelt att hålla, och jag har svårt att tänka mig att det skulle vara hemskt svårt för mig att låta bli att högt påstå något om hur flickor eller pojkar borde bete sig. Men jag har märkt att jag har otroligt mycket förutfattade meningar som jag måste arbeta bort så att de inte lyser igenom också i det som jag faktist säger.
Det tidigare löftet är jag inte säker på. Kia har i sitt klädskåp en hel del "flickiga" kläder, men också en del pojkiga. I klädbutikerna och loppisarna har en massa pojkiga kläder fått bli kvar på hyllorna, men samma sak gäller tonvis flickiga kläder.
Jag tror att jag inte kan svara på frågan om det att Kia är en flicka har påverkat klädvalet, om vi inte någon gång får ett barn till som råkar vara en pojke.
Jag antar att jag för varje år (månad) som går kommer att ha allt mindre att säga till om. Redan nu har Kia börjat välja sina strumpor själv och jag gissar att det inte tar länge innan hon börjar ha åsikter om vilket av klädskåpets innehåll hon ska ha på sig utöver det. Men några år till är det väl nog jag (och Joppe, ifall han börjar visa intresse för det) som bestämmer hurudana kläder hon har i sitt klädskåp.
(Och nej, jag har inte tänkt hindra henne om hon vill ha ljusröda volangklänningar, och jag har inte tänkt fylla hennes klädskåp med bara mörkblått, mörkbrunt och mörkgrönt så att hon inte ska ha andra alternativ. Men jag hoppas att hon ska våga blanda fritt, och jag tänker se till att hon har möjlighet till det.)
Varför jag tycker att det här är viktigt? Det tar vi i ett annat inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar