Första hjälpen-svammel

Idag har jag uppdaterat mina första hjälpen kunskaper, vilket innebär att det lilla röd-vita plastkortet i min plånbok är i kraft i tre år till. förhoppningsvis innebär det också att jag har lite bättre förutsättningar att hjälpa någon som skadat sig.

Första hjälpen kunskaper hör till de där få sakerna som man övar och övar men innerligt hoppas att man aldrig kommer att behöva på riktigt.

Jag kommer inte ihåg andelerna och procenterna, så det här blir långt ifrån en informativ historia, men på förra första hjälpen kursen jag deltog i så talades det om att det är en rätt liten, men nog helt okej andel av befolkningen som har någon form av första hjälpen utbildning. Av dem är det en mycket liten andel som klarar av att använda de där kunskaperna i en riktig nödsituation. Jag är tyvärr nästan övertygad om att jag inte hör till den andelen.

Om jag i en annars lugn sinnesstämning skulle råka stöta på en person som har ett stort, men "prydligt" sår i handleden på just det där stället där man alltid övar tryckförband, och ifall det skulle råka ligga ett prydligt ihoprullat tryckförband bredvid, så då tror jag att jag skulle klara av att göra de nödvändiga åtgärderna. Men ifall situationen är lite mer kaotisk, eller offren lite fler, eller skadan "fulare" eller på ett annat ställe, eller något annat i situationen värre, så är jag rädd att jag skulle låsa mig totalt och bara komma ihåg det där som jag skrämt lärde mig de första gångerna jag gick kursen: "Du måste veta EXAKT hur du ska hjälpa, för annars kommer du, oberoende av situation, att göra ett MISSTAG som förvärrar skadan och sen är det DITT FEL om patienten får livslånga skador eller i värsta fall dör!"

Men jag kan stilla näsblod! Det har jag övat många många gånger. Om jag fortsätter öva andra första hjälpen-grejer så kanske jag någon gång kan hjälpa någon med allvarligare problem.