Jag tycker om att blogga, och jag kan ju inte förneka att jag hoppas att åtminstone någon läser vad jag skriver. När jag tittar in på läsarstatistiken så blir jag glad när jag ser att den pekar uppåt. Vetskapen om att vem-som-helst som kan svenska eller har tur med google translate kan läsa mina texter, se mina bilder och få en liten inblick i mitt liv känns inte speciellt skrämmande. Jag tror liksom inte riktigt att så många ändå gör det, och jag tänker mig att de flesta som tittar in här är välvilligt inställda och antingen intresserade, eller så ointresserade att de ändå inte bryr sig.
Idag kastade jag ett noggrannare öga på min bloggstatistik och på varifrån folk hittar hit, och märkte via den att någon kopierat in inlägget Ett tolerantare Finland på keskustelu.suomi24.fi (med länk till inlägget här på bloggen). Någon som antydde att det var ett bra och tänkvärt inlägg, så det var ju trevligt (även om det skulle ha varit helt kul att veta att inlägget kopierades dit och kanske ens någon rad om varför..).
Inte heller på diskussionsforumet har inlägget haft många läsare, och de fyra kommentarerna som finns där nu är rätt så harmlösa* (och en av dem bitvis riktigt saklig), men att hitta ett inlägg härifrån på Suomi24, med länk hit var ändå.. inte direkt obehagligt, men definitivt en verklighets-slap-in-the-face.
Vem-som-helst som kan svenska eller har tur med google translate kan faktist läsa vad jag skrivit i min blogg. Och vissa gör det till och med.
Och när fyra för mig okända människor läst och kommenterat så har jag svårt att inte hänga upp mig på varenda kommentar och fundera på den länge länge (se * igen). Hur totalt yr och vilsen skulle jag inte vara om jag skulle ha en blogg där det ofta kommenteras kritiskt/ifrågasättande av okända människor? (med detta förstås ändå inte sagt att man inte får kommentera fast man är okänd, eller att man inte får vara kritisk eller ifrågasättande)
(Ur bloggstatistiken framgick förresten också att ett av mina top10-lästa blogginlägg är det här. Jag gissar att det varit några ganska besvikna surfare som varit ute efter något helt annat som hittat det..)
*Fast naturligtvis fanns kommentaren "olisi hyvä kirjoittaa maassa maan kielellä..", vilket fick mig att brista ut i gapskratt. Snacka om att så totalt bekräfta det jag försökte få fram på slutet. När jag skrattat färdigt filosoferade jag länge kring om man nu överhuvudtaget kan anses befinna sig i ett geografiskt land på en så ogeografisk plats som internet.
Ja, sen insåg jag ju också att det inte är smart att försöka debattera svenskan i Finland om man har ett så ursvenskt namn som Gunilla. Det är liksom kört innan man ens har kommit igång.. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar