Inne på fjärde timmen...

Nåja.. Första timmen tyckte jag att det var riktigt mysigt att bara sitta där i mörkret. Andra timmen scrollade jag igenom Facebook och diverse bloggar. Tredje timmen tog Joppe över, för då ville lillebror mest umgås. Men nu då på fjärde timmen känns det som om jag kunde blogga lite... Alltså det är ju helt otroligt. Det här är samma typ som på dagarna sällan varit vaken mer än just så länge att han hinner äta. Ibland, om det inte är servering direkt, så kan han vara vaken lite till för att otåligt vänta på sin mat. 

Och nu har han varit vaken och pigg och sällskaplig i över tre timmar på raken. Jag förstår att det dystra decembermörkret får vem som helst att bli förvirrad kring när det egentligen är dag, men kanske man kunde ta till andra indikatorer? Som när det är mer liv och stohej? Som när det är folk har på de där grejerna som kallas lampor?

Men jag ska inleda avbetningen av blogginlägg. Jag hoppas det här inte tar så länge att jag skulle hinna skriva hela mitt förlossningsinlägg, men jag kan åtminstone påbörja det, och återkommer sen någon annan vaken stund.