Nå, det var ju inte storm, men lite sådär symboliskt blåste det, och åtminstone jag har nog nu stängt sommarens dörr och välkomnat hösten.
Vi sov på Moisö det här veckoslutet, men jag gissar att det kanske var sista gången för i år. 14 grader i sovrummet, kallt vått och mörkt att treva sig ut för att kissa på nätterna.. Ja.. egentligen är det väl inte värre än så, men med den här gravid-pissblåsan är det illa nog.
Så jag andades in några extra andetag ute i den friska Moisö-nattluften, bligade upp på stjärnhimlen, lyssnade på gräshopporna och tänkte några kärleksfulla tankar, och tyckte sen att det kanske får vara det för i år. Får se om jag blir nedröstad av resten av familjen nästa veckoslut.
Jag är tacksam för den här sommaren. Trots lite tveksamt väder har det nog varit min bästa sommar på länge. Jag hittade några oanvända bilder i kameran:
Bilden är tagen i juni. Men såhär såg lekstugan ut ännu för några veckor sedan. Nu har den fått ny färg och ser glad och hemtrevlig ut. Kia har med hjälp av sin mormor målat största delen. Jag har också fått hålla i en pensel. I höst ska vi ännu hinna med lekstuge-invigningsfest. Kia planerar ivrigt.
Bild från Kytö, nästan så långt ut i Esbo skärgård som man kan komma. Där fanns mycket smultron...
... och härliga klippor mot ett härligt hav.
Såpbubblor i parken. Hela augusti, när Kia grät floder för att hon längtade till Moisö så mycket, så var såpbubblorna i parken vår vardagsräddning.
Brygghäng..
..och hallonsnår.
Hallon, lekstugemålning, trampolinhopp, plask i hav och plaskbassänger, mata fiskarna, umgås med Maria (person) och Vidar (hund), plocka sniglar, blåbär, Vasa, Oslo, scoutläger, Moisö, festligheter, paddling, sandstränder, såpbubblor, prinsessklänningar, cykling, långa sagor, tält...
Det ryms mycket spännande i en sommar när man är fyra år, eller när man är förälder till en fyraåring.









Inga kommentarer:
Skicka en kommentar