Jag har ju börjat jobba igen och märker till min förvåning att dagarna bara springer iväg! Hittade massa bloggar som uppdaterats på veckoslutet, men jag märkte det först nu. Har inte själv orkat blogga. Poddar har blivit olyssnade och nyheter ignorerade.
I och för sig höll jag på att skriva att "dagarna bara springer iväg och det är redan torsdag", men det är det ju inte, så kanske dagarna egentligen rör sig i normal takt och jag springer för att hinna med?
Igen samlar sig bloggämnen på en lista, men känns antingen alldeles för banala eller alldeles för invecklade för en vanlig onsdag kväll när tvättmaskinen borde tömmas.
Hösten är som bäst just nu. Vi har pratat om det en del, jag och Kia, för det började kännas för dystert:
"Varför behöver man ha mera kläder på sig nu?"
"För att det blivit höst och det är kallare nu."
"Det är ju natt! Varför är det natt?"
"Det är inte natt. Det är bara det att det blir mörkt tidigare nu när det är höst. "
"Jag vill plocka blommor. "
"Det finns inte så många mera. De försvinner nu när det blivit höst. "
"Varför finns det inga flugor? "
"De har dött nu när det blivit höst."
Så vi började prata om färger istället, och löv, och blå himmel. Och om att löven faller ur träden, men sen kommer det snö. Det tyckte Kia var kul, så jag lät bli att prata med henne om november. Hon behöver kanske inte veta så mycket om november.
Höstoptimism:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar