För det första håller jag sakteligen på att sluta amma.
Målsättningen är att bara kvällsamma från och med sista veckoslutet i oktober. Den amningsstunden kan nu sen få finnas kvar så länge det funkkar (vilket jag misstänker att blir några veckor.. kanske en månad max, men vi får se).
Det är alltså inte många veckor kvar tills jag kör alla amningskläder genom en 60 graders tvättmaskin, slänger bort de som inte tålde det och viker ihop resten i en prydlig hög och buntar ihop dem med de kvarvarande gravidkläderna och förpassar dem ut ur mitt klädskåp till någon bättre behövande. Både på ett symboliskt plan och på ett helt konkret "mer-utrymme-i-klädskåpet"-plan känns det väldigt befriande.
Ett litet, litet knytt viskar att det känns lite sorgligt att för gott avsluta det här kapitlet i livet, men en hel bunt yra hemuler hojtar "PAARTYYYY!!" och överröstar honom totalt. (Vi läser Muminpappans memoarer här hemma, därav muminliknelsen, som jag direkt inser är olämplig, eftersom jag alla gånger sympatiserar mer med små knytt än med skräniga hemuler, men kanske vi alla bara låtsas att vi förstod vad jag menade, okej?)
För det andra är det bara en månad kvar av min tid hemma med Viggo. Men det pratar vi mer om en annan dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar