Veckan som gått

Jag tänker ibland att jag borde dagboksblogga mer. Sådär som Anna gör. Berätta mer om vad vi gör när. Men jag kommer ofta av mig när jag inser att vi inte gör så mycket, och att det mest skulle bli en uppräkning av hur mycket vi suttit inomhus och hur många maskiner byk jag hunnit tvätta medan Kia sov.

Men jag ska göra ett försök och berätta vad vi gjort under veckan som gått, och om det visar sig vara kul så gör jag kanske till och med om det med regelbundna mellanrum (men med nya gångna veckor, såklart).

Måndag blir genast en besvikelse, för det var just en sådan där sitta-inne-och-tvätta-byk-dag. Men jag tycker riktigt bra om sådana måndagar. Under veckosluten har det vanligtvis hunnit hända en hel del kul, och då är det ibland riktigt skönt med en dag då man får röja upp i huvudet (och bland tvättkorgarna). Men vi var ändå ute en stund och provkörde husets lekplats för första gången. Betyg: Gungan var okej, rutschbanan lite skrämmande och sandlådan tråkig utan spade.

Kia brukar hjälpa till med att hänga upp byket:

På tisdag brukar min syster komma och ta ut Kia på promenad och jag brukar utnyttja tiden till att duscha i lugn och ro och sedan dammsuga. (Av en massa olika orsaker har det varit enklare att dammsuga när Kia inte varit hemma och vaken, så jag tror inte hon sett dammsugaren igång sedan hon var typ två månader gammal.) Men den här tisdagen kunde Birgitta inte komma, och lägenheten var i akut dammsugningsbehov, så jag placerade Kia i matstolen och dammsög köket och vardagsrummet. Hon hade tydligen en bra morgon, för hon var bara lätt nyfiken och inte alls så livrädd som jag hade väntat mig. (Hon skriker åt mig varje gång jag försöker använda mixern, och åt Joppe varje gång han nyser, och jag trodde att dammsugaren skulle höra till samma kategori.)

På tisdag kväll gick vi och tittade på två fyror som är till salu i Olars-området. Den ena var härlig (tyckte jag) och den andra riktigt förfärlig (tyckte vi båda). Högst troligt blir ingendera vårt nästa hem, men bilden av vad vi söker blev lite klarare. Efter det beslöt vi oss för att vi inte orkade laga mat, så vi gick till Chicos och käkade hamburgare. Kia ville hemskt gärna smaka på franskisarna, men hon fick nöja sig med majsbågar.

På onsdag gick vi som vanligt till mina föräldrar och hängde där halva eftermiddagen. Kia somnade på vägen hem, och medan hon sov på balkongen kom Joppe hem från jobbet och jag begav mig iväg mot Jorv för att hälsa på Anna och hennes nyfödda lilla barn. Att ta sig till Jorv visade sig ta mycket längre än jag tänkt mig eftersom det tydligen hänt nåt med bussarna så att de bara helt enkelt inte kom, men efter en timme var jag framme.

När Kia var nyfödd fick vi såklart höra en massa om hur små nyfödda barn är, men nu kunde jag ändå inte låta bli att själv påstå att Kia aldrig varit så liten som den här lilla killen var (trots att hon till och med var ett helt kilo mindre). Nå, söt var han såklart, och att vara tillbaka på avdelning N7 och se så små varelser gav trevliga flashbacks. Kändes lite som att komma hem.

På torsdag var det ju Kristi himmelsfärdsdag, så Joppe var ledig. Han bestämde sig för att fira dagen med en lång paddlingstur, vilket passade mig alldeles utmärkt eftersom det betydde att jag och Kia kunde ta bilen och åka iväg till Ingå för att hälsa på Malin och hennes barn och man och hundar och katter. Kia var nyfiken på alla inblandade, men lite rädd för hundarna om de kom för nära eller råkade skälla. (I hemlighet är jag lite olycklig över att ha ett barn som är rädd för hundar, men å andra sidan har hon ju inte haft så många chanser att bekanta sig med dem, och hon hinner ju ännu.)

På fredag hade vi musiklekavslutning. Med var också en annan babyrytmikgrupp, och där bongade jag några gamla kompisar som jag inte träffat på evigheter. Det var skoj med en riktig hederlig avslutning. Nu vet man liksom att det blir sommar snart. Men lite konstigt är det att tänka på hur stora alla de små barnen kommer att vara när vi ses igen på hösten. (Jag har bestämt att vi ska fortsätta på hösten fast jag börjar jobba i oktober. Håller på med övertalningskampanj för att få Joppe att gå med Kia sen när han blir vårdledig, men jag har också ungefär åtta reservplaner ifall han inte vill.)

På eftermiddagen lämnade jag Kia hos mina föräldrar och for till Drumsö där jag lät bli att köpa alla de där onödiga sakerna som jag redan skrivit om.

Igår for vi ut till Moisö för att paddla. Mamma, som också var där, erbjöd sig att vakta Kia, vilket var helt strålande eftersom det betydde att vi kunde fara och paddla tillsammans, och dessutom en längre tur än vad vi annars hunnit med om vi paddlat turvis. Det blev en lång (enligt mig) härlig tur i solsken och härliga vågor. Joppe avslutade med en lyckad (avsiktlig) eskimåsväng, men jag väntar på varmare vatten (Höll jag på att skriva, innan jag inser hur sjukt det låter att JAG väntar på varmare vatten i en situation där Joppe inte gör det. Det är ju nog inte vattentemperaturen det är fel på, utan mer min motivation. Jag kan inte göra eskimåsväng och känner mig egentligen inte så hugad att lära mig.)

Och idag blev det som vanligt babysim på morgonen. Vi testade Kias flytväst, och kunde konstatera att hon inte alls gillar den (antagligen delvis för att den tvingar henne att flyta på rygg, och det är inte hennes favoritsyssla precis), men att den fungerar som den ska. Senare på dagen gjorde vi en utflykt till Noux med Kia i bär-rinkan (det låter fånigt med bär-rinka, för vad är en rinka annars då? men jag ides inte skriva bara rinka, för det låter inte så skoj för Kia). Kia tjoade och tjöt och tyckte tydligen det var hur spännande som helst med utflykt. Åtminstone tills hon somnade av utmattning efter en dryg timme.

För övrigt kan konstateras att Kia började gå med stöd förra veckoslutet och att hon nu ivrigt övar att ställa sig upp (med stöd), gå omkring, klättra etc. Samtidigt har hon blivit en liten liten aning mindre mammig, och det är helt galet skönt.

Pust! Nu är åtminstone jag helt matt av att ha försökt komma ihåg allt vi gjort. Ska återkomma till det här inlägget om några dagar och kolla om jag blir helt matt av att läsa det också, eller om det är tillräckligt kul för att göras om.

Avslutningsvis några foto-utmaningar:

Hitta Kia:

Hitta Lilla My: