Slit-och-släng-kök

Vi funderar väldigt ihärdigt på köksrenovering (uttryckligen på funderande nivån). Vårt nuvarande kök härstammar med största sannolikhet från början av 80-talet, och det börjar kännas att det skulle vara dags att uppdatera det. Ur estetisk synvinkel, för funktionsdugligheten, utrymmesmässigt och för att kanske åtminstone en gång få det riktigt grundligt städat.

Vi bjöd in några kompisar som vet massor om köksrenovering; den ena av dem ägnar en stor del av sin arbetstid åt att bygga kök, och vi talade om vad som är viktigt att tänka på; de där till synes ganska små detaljerna som ändå kan vara viktiga; höjden på arbetsbänkarna, belysningen, inredningsdetaljerna; och jag märkte att jag har hemskt svårt att tillåta mig själv att tänka bara på hur VI vill ha det, för jag tänker att vi kanske inte kommer att bo här hela vårt liv, och det känns som om det är viktigt att planera ett kök som också nästa invånare kan trivas i. Inte anpassa diskbänkens höjd enligt att vi är relativt långa, för tänk om nästa invånare är kortväxt, inte ge sig på lösningar som passar just oss, för tänk om de inte passar någon annan.

Men köksexpertkompisarna sade krasst att nästa person som flyttar in antagligen ändå kommer att riva ut alltsammans och sätta in nytt, så det lönar sig för oss att välja kvalitet enligt hur länge vi tänkt bo; flyttar vi om ett år så lönar det sig att satsa billigt, men har vi tänkt bo kvar i minst fem år till så lönar det sig att välja material som håller. 

Känns som slöseri på något sätt. Att man vill måla väggarna innan man flyttar in kan jag förstå, men byta hela köket..? Varje gång? VÅRT FINA (inte ännu existerande) KÖK?? Jag blev lite upprörd..