Grejen jag aldrig tänkt på är att den här mycket större friheten för flickor/kvinnor beror på att det pojkiga/manliga uppfattas som bättre, mer eftersträvansvärt, starkare, medan det flickiga och kvinnliga uppfattas som sämre, fånigare och svagare. Det är helt naturligt för en flicka/kvinna att villa vara mer pojkig/manlig, för det handlar ju om att sträva efter något bättre, men åt andra hållet blir det något som måste ifrågasättas.
Med det här vill jag inte påstå att det igen var kvinnorna/flickorna som vann kampen om vem det är mest synd om. Dels för att jag inte tycker att den diskussionen är hemskt relevant överhuvudtaget, men också för att det fortfarande inte är en lösning på problemet för pojkar som skulle behöva eller villa göra mer grejer som har flick-stämpel på sig.
Men, sen började jag fundera om inte det här är ett problem som både växer på vissa håll och minskar på andra och så småningom börjar bli lika stort, och lika litet, på båda sidorna.
Det dyker (tyvärr!!) upp allt mer barnkläder som med allra största tydlighet är avsedda för pojkar, och en flicka som kläs i sådana ses lika mycket som "oj-stackars-barn-måste-du-använda-henne-som-skyltdocka-för-dina-privata-värderingar-och-låt-nu-flickor-vara-flickor-och-sluta-med-ditt-genustjafs-!" som att klä en pojke i klänning (och lika konstigt med en lite äldre flicka som själv väljer såna kläder som med en pojke som väljer klänning).
På barnklädfronten tycker jag det går åt fel håll. Visst finns det könsneutrala kläder, och färgkodningen håller kanske lite på att luckras upp, men samtidigt tycker jag mig märka att de klädmärken/klädbutiker som inte gått in för helt könsneutrala kläder istället gått åt rakt motsatt håll och könskodat MER, på både flick- och pojksidan.
Också på leksaksfronten tycker jag att det blir alltmer uppdelat och också allt mindre okej för flickor att leka med "pojkleksaker". Eller dvs, det uppstår flickversioner av leksakerna så att det nu säkert inte blir fel. (Eftersom alla vet att flickor också gärna leker med radiostyrda bilar så gör man ljusröda radiostyrda bilar som ser gulliga ut etc.)
På de flesta andra håll tycker jag att det blivit bättre. Jag tycker att det blir allt självklarare att pojkar också vill testa smycken, handväskor och frissyrer (även om vi väl nog ännu pratar ganska små pojkar, och dessutom väl nog uttryckligen TESTA, medan flickor antas villa ha sånt hela tiden). Många saker som tidigare upplevdes som något som bara flickor/kvinnor kan intressera sig för (som matlagning, bakning, inredning, utseende) håller på att bli ganska könsneutralt. Många hobbyn anses fortfarande vara flickhobbyn eller pojkhobbyn, men jag tycker det verkar bli alltmer okej, också för pojkar, att välja från andra sidan.
...eller så hänger jag bara för mycket på svenska genusfrälsta bloggar och idkar därav önsketänkande.
När det gäller kvinnor och män (till skillnad från flickor och pojkar) tycker jag nästan det är lite tvärtom. Att sånt som tidigare ansågs vara typiskt kvinligt håller på att bli allt mer könsneutralt, medan typiskt manliga grejer fortfarande i högsta grad är typiskt manliga, och att det där typiskt manliga anses lite klumpigare, lite trögare, lite sämre, lite mindre intelligent, än det där typiskt kvinliga.
Trots lång text så har jag inte riktigt (inte alls) hunnit fundera färdigt, så det kan hända att det är någon stor poäng som jag totalt missat eller glömt bort. Men det är ju kul, för då kan jag fundera vidare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar