Snart pratar hon nog finska

Igår och idag har Kia slutat gråta i samma stund som Joppe eller jag stängt dörren efter oss och gått. Jag kunde smygbevittna det själv genom dagisfönstret också. När jag gick grät hon hjärtskärande och sträckte sig efter mig. När jag tre och en halv sekund senare kikade in genom fönstret satt hon redan glatt och pekade omkring sig.

Hon lär också redan förstå de flesta av de dagligen återkommande finska uttrycken som till exempel Mennäänkö syömään? och Haluatko lisää leipää? och de har också roat sig med att peka ut nenä och silmä och napa (fast napa blir det nog oftast här hemma också).

Bortsett från den riktigt första dagen så har hon inte haft direkt brottom därifrån, men alltid när jag frågat om vi ska gå hem så har hon direkt stigit upp och gått iväg till tamburen och sen blivit riktigt upprörd om jag ännu har pratat fast mig. Men idag fastnade hon många gånger på vägen mot tamburen för att ännu bli och leka med nån rolig leksak.

Dagispersonalen berättade också lite imponerat att Kia har klarat sig med samma blöja hela dagen eftersom hon kissat på wc:n. Det imponerade en hel del på mig också, för också om hon nog rätt ofta kissar på wc:n så händer det ändå ganska sällan att hon har helt torr blöja. Jag läser ibland om hur barn i Kias ålder i allmänhet är, och nu när det är 1,5-åringar som gäller så stöter man ofta på informationen att det är nu i den här åldern som barnet eventuellt kan börja pott-tränas, men att man ännu måste vara väldigt försiktig och lyhörd eftersom det kan vara mycket stressande för barnet om man börjar för tidigt. Och då funderar man ju hur stressande det är för ett barn att gå på pottan från 4 månaders ålder. Så jag har haft lite dålig fiilis och funderat på om hon blivit stressad av EC:andet och om det är därför hon tidvis har haft så hård mage. Nå, åtminstone i teorin är det ganska stor skillnad mellan EC och regelrätt pott-träning, och jag antar att vi skulle märka om pottan skulle framkalla stress hos henne. Men det var i alla fall skönt att höra att det funkkar så bra också på dagis.

När vi kommit hem hjälpte Kia mig att tvätta potatis.

Det tyckte hon att betydde att man tar en potatis, lyfter den så högt man når och sen släpper den så den faller i vattnet med ett plask.

Om man börjar fota innan Kia gör något hon får och sen säger Nej just så långsamt att man hinner ta ett foto så kanske Kia inte uppfattar ens fotograferande som uppmuntran?

Kia tycker om att sitta på tröskeln till balkongen.

 Men så fort man försöker fota henne så kommer hon fram och vill leka med linsskyddet och peta på linsen.

 Kia hängde med några varv runt lägenheten medan Joppe pratade i telefon.

I butiken vill Kia hjälpa till att sätta saker i vagnen och sen lägga dem på bandet vid kassan.

Pulkan var med för första gången på länge. Det var nog sandat, men det fanns i alla fall snö under...

Imorgon är det lördag. Om jag orkar ska Kia och jag gå och shoppa lite småbarnsvänliga kritor åt henne.