En skön fredag, ett veckoslut på Moisö och sedan måndag morgon och jag ska iväg på jobb!
Jag har skrivit en komihåg-lista:
- Kom ihåg att lämna både Kia och barnvagnen hemma när du går. Skötväskan behöver du inte heller.
- Kom ihåg att ladda busskortet, för du får inte åka gratis.
- Kom ihåg att du inte behöver hålla koll på hur många barnvagnsförsedda personer som ska åka med samma buss, för du kommer att rymmas med oberoende.
- Kom ihåg att kliva på bussen där fram.
- Låt bli att med fem minuters mellanrum drabbas av "Shit! Var har jag glömt Kia?!"-panik.
Jag har ju sett fram emot det här i flera månader, och gör det fortfarande, men jag måste medge att jag börjar få en gnagande känsla av att jag inte är riktigt klok som fullständigt frivilligt - utan påtryckningar av någon annan än mig själv - väljer att jobba fyra veckor istället för att vara hemma med mitt barn.
Jag har funderat mycket på hur Kia kommer att ta det att jag åker iväg varje morgon och är borta många timmar, men det är först nu jag börjat fundera på hur jag kommer att ta det själv, efter två-tre dagar när den häftigaste euforin över att få göra något annat lagt sig. Huuu, vad jag kommer att sakna henne!
Men jag tror fortfarande att det kommer att bli kul att jobba, jag tror fortfarande att det kommer att vara helt galet hälsosamt också om det visar sig att det inte är kul, och jag tror att det kommer att göra väldigt gott för de sista tre månaderna av min tid hemma med Kia.
en annan sak man måste lägga till på sin kom-ihåg-lista för utfärder utan vagn är att man kan gå ner eller upp för trapporna, man behöver inte ta den långa omvägen som slingrar sig upp eller ner för backen för cyklister och barnvagnsmänniskor...
SvaraRadera(och att man inte mera kan köpa hur mycket mat som helst i butiken. Man måste orka bära hem maten också eftersom man inte kan transportera den under vagnen)
jag ser fram emot en dryg veckas läger utan mina barn.. och känner mig bara pyttelite som en dålig mamma för att jag inte kommer att lida svåra kval av blotta vetskapen om att jag inte får använda telefonen och därför inte kan ringa hem till mina barn varje dag under lägret. tvärtom tror jag det kommer att vara ganska skönt, för alla parter..
Hihi! Jag har aldrig tänkt på behovet att hindra föräldrarna från att ringa hem till sina barn. Men det har säkert i många avseenden samma inverkan på alla inblandades trivsel som det där med att hindra vargungar att ringa hem till sina föräldrar.
SvaraRadera