En av huvudorskaen till de två sista tacksamheterna var att Kia idag för första gången inte har sovit dagssömn på dagis. Eftersom hon somnade ca halv elva igår kväll och dessutom var vaken en lång stund mitt på natten, och aldrig har tyckt att det är en rolig idé att stiga upp före kl.8 annars heller, så kändes det lite olycksbådande. Dagis hade hon ju såklart klarat bra, men redan i dagistamburen låg hon såklart på golvet och grät och bankade nävarna i golvet och ville inte si och skulle inte så, och så hade vi en och en halv lite jobbig eftermiddagstimme då det allra mesta gav upphov i illvrål och gallskrik.
Men köttsås ur frysen räddade middagen, och så just precis, när jag tyckte att jag försökt allt annat, och hon i och för sig inte gallskrek mera, men istället obevekligen höll på att somna i spaghetti-tallriken (och inte ens piggnade till av löftet om russin till efterrätt) så kom jag på att jag i bokhyllan sett något som misstänkt mycket såg ut som Vem ska trösta Knyttet. Den fungerade, och efter att vi läst boken åt vi russin, och efter russinen kom Joppe hem, och sen gick resten av kvällen på tidvis lite hysteriskt övervarv, men hyfsat humör ändå.
Och ikväll har hon somnat klockan åtta, så så länge hon inte drar till med någon superlång vakarstund under natten så borde hon vara lite lite piggare imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar