Upprepningar

1. Jag har absolut ingenting emot att Kia någon gång nu och då kommer hem med målade naglar från dagis, men jag tycker det är en smula ironiskt om jag måste förse hemmet med en flaska nagellacksborttagningsmedel för en två-årings skull..
(Fast det måste jag såklart inte.. nagellack växer bort med tiden, och dessutom har mormor tjänstvilligt redan förra gången meddelat att hon äger nagellacksborttagningsmedel.)

2. Kia äter antibiotika igen. Fjärde kuren på två månader. Är det ens hälsosamt? Denna gång är det inte öronen (men antibiotikakuren rekommenderades under öronkontrollen, så det är liksom deras fel i alla fall).

3. och som 2:an antyder så är ju då alltså Kia sjuk igen. Hosta och snuva. Antagligen mitt fel, för jag har lidit av samma sak i en vecka. Enligt öroninflammationskontrolläkaren beror hostan antagligen på snuvan, och snuvan antagligen på en inflammation (/infektion? omedicinska Gunzi vet inte riktigt skillnaden...) någonstans i gångarna kring näsan.. därav antibiotikan.
Men Kia var på dagis ännu på fredag och åtminstone just nu verkar det ganska troligt att hon kan gå dit igen på måndag, och hon är på helt okej humör, och orkar med det mesta, och kan vara ute en del, så det må nu vara hänt..



Andra saker jag tänkt på på senaste tiden är bland annat:

- att jag inte har något emot tanken att sommarlovet skulle skjutas fram med några veckor. Den insikten förvånade mig otroligt mycket, för jag är ju värdens mest inbitna "allting-ska-vara-som-det-alltid-har-varit"-människa. Enda problemet som jag inte hittade någon omedelbar lösning på var det där med scoutläger. Ett framskjutet sommarlov skulle betyda att den ultimata lägerveckan infaller mitt under sommarlovet, och då är den inte så ultimat mera. Fast kanske den nya ultimata sommarlovsveckan kunde bli slutet av juni istället, och det kunde fungera lika bra.

- att jag inte kan låta bli att tänka att människor som tvärsäkert påstår att de aldrig ångrar sig, för att de tycker att det är slöseri med tid, bortkastad energi eller att allting som händer ändå haft en mening eller något annat klyschigt... att det är människor som helt enkelt aldrig gjort något fånigt.
(Jag är en person som ångrar det mesta jag gör. Om det inte är "att" så är det åtminstone "när" eller "hur" eller "med vilken inställning")

- att jag egentligen inte alls gillar Cokis, men att det är något i formen och utseendet på de där glasflaskorna (eller de smala höga burkarna) som tilltalar mig så mycket att jag får huta argt åt mig själv varje gång jag går förbi limuhyllan. Lyckad marknadsföring där.

- att jag valde helt fel glasögon under glasögonshoppandet förra veckan. (på tal om att ångra saker). Nu spanar jag in alla glasögonerbjudanden jag passerar och tänker att jag antagligen snart är ägare till en massa par glasögon. Ett par för varje veckodag, kanske?

- att jag borde fota mer. Jag borde fota Kia mera, och så borde jag börja fota också andra saker än bara Kia. Och jag borde göra det med min riktiga kamera, som jag inte använt sedan jag skaffade smartphone.