Här kommer vår vecka:
På måndag var jag ledig. Jag firade dagen med att klippa håret, simma och städa (hmm.. gjorde jag månne det, eller är det bara minnet som gör mig flitigare?).
För ungefär två år sedan köpte vi en bär-rinkka att bära Kia i på längre utfärder. (Jag bloggade visst om det). Tyvärr blev våra vandringsplaner inte riktigt av, så vi har inte just använt den. Men på måndag kom den i användning igen. Vi tog en promenad till Omppu. Kia börjar ju nog kanske vara lite i största laget för rinkkan, men hon tyckte det var hur roligt som helst att åka i den.
Jag gick till apoteket medan Kia och Joppe roade sig i Omppus lekhörna.
På tisdag inledde jag min navigationskurs. Jag har bestämt mig för att bli världens bästa skeppare i teorin. Att bli det i praktiken skulle kräva en massa segling, och jag vet inte om jag riktigt skulle vilja hinna med det utöver allt annat kul man vill göra på sommarhalvåret. Men navigationskurs är kul!
Nvigationskurs innebar 12 timmar på Scoutstationen, och det tog jag sen favorit i repris med på onsdag.
Vad som hänt hemma under de darana har jag därför ganska dålig koll på
På torsdag började vi dagen med utvecklingssamtal (om det nu heter så) på Kias dagis. Det var roligt att få sitta och diskutera sitt eget barn med någon som inte är nära släkt med henne men ändå genuint intresserad (å yrkets vägnar såklart, men ändå). På det hela taget fick vi godkänt alla tre (och mormor också). Kias svagare sidor är att hon sällan tar egna initiativ. Fast hon vet exakt hur saker ska göras så vågar hon inte göra dem innan någon bekräftat att det är okej. Styrkor är att hon är intresserad, nyfiken, kommer överens med folk, iaktar mycket, ivrigt med i allt de gör. Leker gärna både med andra barn och ensam.
För egen del insåg jag att jag borde prata ännu mer med personalen; om vad de gjort på dagarna (frågar man Kia själv berättar hon att de har ätit mat.. det är inte så informativt i längden, med lite bakgrundsinfo skulle det vara enklare att diskutera dagisdagen); om vad Kia gör, tycker om, berättar och leker hemma och om hur fruktansvärt öjda vi är med det där dagiset. Ofta ger man ju feedback bara när det finns någt begativt att säga. Men jag kan inte komma på något negativt vi tyckt om Kias dagis, så det blir liksom inte ens sådan feedback..
Vi satt som sagt över en timme och pratade. Under tiden härjade Kia på på dagis som vanligt och hann glömma att vi var där. Förvånansvärt bra klarade hon ändå chocken att få se oss igen och sen få se oss gå iväg, glatt vinkande. På kvällen pratade hon en hel del om saken, men bedyrade att "o ja vintta åt er! o ja be int letten!"
Fredag var en fint-väder-dag, vilket väl nog gällde för de flesta andra dagarna också, men fredag var enda dagen då jag faktist testade på att vara utomhus lite mer än bara under resan till och från jobbet.
Jag hämtade Kia från dagis och vi promenerade upp till "Tåg-parken" i Olars centrum. Efter att ha lekt där en lång stund träffade vi Joppe och gick till Road House på middag. Kia ville sitta i en barnmatstol. Det vill hon alltid när vi är på roadhouse, och det börjar bli lite knepigt att få in henne i den.
På lördag kom bärrinkkan i användning igen. Vi gick till Omppu för att köpa en present inför 4-årskalaset som Kia var bjuden på på kvällen. Jag hade siktat in mig på något utomhus-spel-aktigt, men det är tydligen för tidigt för sånt så utbudet av utomhusleksaker inskränkte sig till sandlådsleksaker, och jag antar att en 4-åring har vad hen behöver av sådana, och kanske inte tycker de är så himla häftiga.
På hemvägen gick Kia och jag via "stora parken" medan Joppe gick in och lagade lunch
Medan Kia sov tog jag en lång vagnpromenad och njöt av solen.
Efter mellanmålet gick vi sen iväg på 4-årskalas. Det var ett enormt kalas med massvis med barn och minst lika många vuxna som yrade omkring i en stor lokal full med spännande rum. Och helt galet goda kakor och muffinsar och cakepops och pizzabitar. Riktigt kul att träffa Kias dagiskompisars föräldrar lite längre stunder än snabba Hej i dagisdörren.
När vi gick fick Kia en ballong som hon blev väldigt glad över. "å dä tå KIA tå att man vet att de e MIN" trodde hon.
På hemvägen fotade jag också ett av de många byggprojekten som är på gång. Området mellan Mattby och Olars är ett enda jättestort bygghåll som rymmer flera olika husbyggen, utvidgning av Omppu, brobygge, någon form av nedläggning av någonting under vägen (tror jag). Ja, och så Metron såklart.
Och så blev det söndag, och just den här söndagen innebar två grejer. För det första sommartid, och det där med att ändra klockan är ju verkligen inte någon favoritsysselsättning. Jag tycker man borde sluta med det fjanteriet asap! den här gången var det ändå inte så traumatiskt, för Kia har vaknat ganska exakt kl.7 hela veckan, så när hon idag vaknade ganska exakt kl.8 så vågade jag lita på att min telefon förstått att uppdatera sig.
För det andra innebar den här söndagen att jag inledde paddlingskarriären. 17,5 kilometer påstod min SportsTracker att vi paddlade, och jag misstänker att den kan ha rätt. Vi var också och kikade på iskantenpå Moisöfjärden och blev i ett skede lite oroliga för att den kanske skulle finnas avsevärt mycket längre in än vår strand, för då skulle det ha varit minst sagt onödigt att lasta upp kajakerna på taket och köra dem till andra ändan sommaröarna. Men som tur hittade vi isranden några hundra meter ytterom stranden, så det var bara att vinka glatt åt den och sen vända och paddla tillbaka.
Nu är veckan slut, och nästa vecka är det april och nästan min födelsedag och Navigatorbal och fint väder! Sånt blir man ju bara glad av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar