Lördag: maraton, Nicke, och en ny säng

Vid morgonmålsbordet i morse berättade jag för Kia att jag skulle iväg på strandmaraton och skulle vara borta några timmar.

- Kia me'! tyckte Kia

Jag förklarade att det nog inte går för sig, att hon skulle bli hemma med pappa.

- Kia Pappa Ommppu! berättade Kia då bestämt. Joppe lyfte intresserat blicken från tidningen och undrade vad de skulle göra där.

- Åka bil! Tampa bångena!

Omppu har en lekhörna med några sådana där bilar och karuseller som piper och blinkar och rör sig om man sätter i en slant (fast Kia är ännu lika ivrig också utan blinkandet och snurrandet), och en "spelplan" där man bl.a. kan trampa på virtuella ballonger.

Så det var då vad Kia och Joppe sysslade med under förmiddagen medan jag var på Esbo strandmaraton. Nej, jag sprang ju såklart inte. Jag stod med ett gäng scoutkompisar och vattnade löpare vid 4.2 km. En av de saker vi kanske funderade mest på innan löparna kom var hur vi skulle placera ut roskisarna. Det var tydligen ganska onödigt...

Plötsligt dök Nicke upp där mitt i Esbo-skogen, och det var ju kul, för honom ser man ju verkligen inte för ofta. Jag släpade hem honom till oss, och här tittade Kia sedan stumt på honom i ca en halv timme, tills han måste åka vidare.

På kvällen byggde vi äntligen ihop Kias säng. Jag har ju bloggat om den redan för flera veckor sedan, men det hann dyka upp många om och men på vägen innan vi då alltså äntligen idag lyckades skruva ihop den. 

Vi och vi.. Det var väl mest Joppe som skruvade.. Men jag gjorde fula miner med Kia och hjälpte till med hjälpsamma kommentarer som att "den här plankan som du nu skruvat på hur länge som helst medan jag suttit och slö-tittat-på är ju förresten upp-och-ned".

Kia var jättejätte-ivrig. Hon har sovit dagssömn i "riktig" säng på dagis, men det är ju verkligen inte samma sak som att nu ha en riktig säng hemma.

Hon somnade först vid 22-tiden, men det gör hon annars också nu och då, så det behöver inte ha något med sängen att göra.

Jag gissar att hon sover lika bra i nya sängen som i spjälsängen, men det jag är lite nyfiken på är hur länge det kommer att ta innan hon inser att hon kan ta sig ur den här sängen för egen maskin, och hur mycket jobbigare/enklare livet blir sen. (Jobbigare om hon inte hålls i sängen när hon ska sova. Enklare om hon själv kan stiga upp och komma springande när hon behöver nåt.)