I morse lovade jag mig själv dyrt och heligt att jag skulle gå och lägga mig DIREKT när jag kom hem från kvällens möte.
Men så skulle jag bara snabbt ögna igenom bloggarna, och så snubblade jag över föräldra/vårdledighets-jämställdhetsdebatten i Peppes och framförallt Amandas blogg och där fastnade jag ju sen.
Några tankar formulerade sig medan jag läste debatterna:
1. Den här med-tänder-och-klor-fastklamrande tanken många har om att familjerna måste få välja själva. Jag kan lite förstå tanken, men samtidigt tycker jag att 6+6+6-modellen (6 månader för mamma, 6 för pappa och 6 att dela på hur man vill) ju ger ett ganska stort utrymme att välja själv. Det är ingen som säger att pappan MÅSTE vara hemma i 6 månader (eller mamman för den delen). Det är ingen som kommit på tanken att påstå att "Ifall inte din man är hemma några månader så får du inte vara det heller!" Det är bara det att om man väljer att bara ena föräldern är hemma så har man 6 månader mindre att förfoga över.
Det finns säkert någon som tycker att detta inte är samma sak som att själv få besluta hur man vill ha det, men jag tycker det är en ganska bra kompromiss mellan att få välja helt själv och att få nån form av diktering "uppifrån".
I princip avskyr jag att dra in det här om vem som betalar för vad och vem som därför ska få diktera vad som ska få kosta (alltså typ: "eftersom det inte är den lilla familjen själv som står för kostnaderna för föräldraledigheten så borde den lilla familjen inte heller ha rätt att helt och hållet bestämma hur de vill ha det"), men kanske någon form av påminnelse om att en familjs beslut om föräldraledigheten aldrig bara påverkar, eller bara påverkas av, den familjen.
2. Hur varje situation verkar kunna användas som argument för att det är kvinnan som ska stanna hemma. Det här har jag funderat på länge, men nu ramlade jag av misstag över en lista som beskrev precis vad jag funderat på:
Om pappan är arbetslös och mamman har ett jobb, är det bättre att
mamman är hemma. För hon får högre föräldrapenning än pappan som ju
också behöver söka jobb.
Om mamman är arbetslös och pappan har ett jobb, är det bättre att
mamman är hemma. För pappan behöver dra in pengar till familjen, och så
får hon längre tid på sig att hitta ett nytt jobb.
Om pappan studerar och mamman arbetar, är det bättre att mamman är
hemma. För pappan behöver avsluta sina studier så att han kan skaffa ett
jobb.
Om mamman studerar och pappan arbetar, är det bättre att mamman är
hemma. För hon kan ta studieupphåll och pappan behöver dra in pengar
till familjen.
Om pappan är egen företagare och mamman lönearbetare, är det bättre
att mamman är hemma. För han måste ju underhålla kunderna och kan inte
lämna företaget vind för våg.
Om mamman är egen företagare och pappan lönearbetare, är det bättre
att mamman är hemma. För hon kan ju disponera sin egen tid och pappan
behöver dra in pengar till familjen.
Om pappan tjänar mer än mamman, är det bättre att mamman är hemma. För pappan behöver dra in pengar till familjen.
Om mamman tjänar mer än pappan, är det bättre att mamman är hemma. För hon får ju hög föräldrapenning.
Listan hittade jag alltså i kommentarsfältet hos Amandas, och dit lär den i sin tur ha hittat från Hanna Rosells blogg, men så långt vill jag inte gå i min källforskning idag, för jag skulle ju faktist gå och lägga mig och vill inte fastna i ännu en blogg inatt.
3. Jag tycker inte att alla föräldrar måste ta ut precis lika lång ledighet. (vi har ju till exempel inte gjort det, så jag skulle kasta ganska stora stenar i mitt glashus om jag skulle påstå något sådant).
Jag tror inte att jämnt delad föräldraledighet alltid är lika med fullkomlig jämställdhet, och jag tror inte att motsatsen alltid är lika med motsatsen.
Och även om det skulle vara så så vet jag nu inte om jag tycker att det är så jäkla viktigt att alla är helt 100% jämställda precis hela tiden. (Lite viktigt, nog, förstås.. )
Jag tycker som sagt inte att familjer ska fråntas sin självbestämmanderätt (mer än alldeles lite då..) bara för att "det är skattebetalarna som betalar din föräldraledighet!"
..men jag tycker definitivt att det är bra om det dyker upp lite morötter och piskor "uppifrån" som uppmuntrar (men inte kräver) en större jämställdhet på den här punkten.
(Det här inlägget var inte ett ställningstagande i den nuvarande debatten om regeringens förslag om delad vårdledighet, för det är nog föräldraledigheten jag tycker behöver åtgärdas.)
Mycket tankeväckande lista
SvaraRadera