Men jag måste säga att jag blev sjukt glad över öppningssången. En massa sjungande barn som fick vara barn på riktigt. Korta, långa, smala, tjocka, vanliga, i riktigt fullständigt vanliga kläder. Inget glitter, inga trådsmala modeller med tillgjorda flin, inget kråmande och göra-sig-till:ande.
Det var en härlig motvikt till alla översexualiserade kvinnor och - ännu mycket värre - översexualiserade barn som jag stött på under kvällens slösurfande (och nej, jag har inte surfat porr).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar