Tjockis

Idag träffade jag en rätt så ung man som lite chockat frågade om jag har en baby i magen igen.

Jag sände en ytterst hatisk tanke riktad mot min mage, svor på att inte äta på en vecka* och väste fram ett sammanbitet "nej, jag är bara tjock".

När vi kommit hem beklagade jag mig för Joppe, och måste säga att han klarade av att förvånat utbrista "Varifrån fick han det? Inte finns det ju något på dig som skulle antyda nåt sånt!" så att det lät fullständigt spontant och uppriktigt. Jag älskar honom nog ännu lite mer nu.



*Vilket jag misslyckades totalt med redan någon dryg timme senare när jag konfronterades med min underbara svägerskas underbara konfirmationskaffebord.