Ett undantag var ändå en jul för några år sedan när jag fick en julhälsning föreställande ett litet litet sovande barn inpackat i 8 lager kläder och nedstoppat i en bilstol, så att det enda man såg var ett par slutna ögon i ett sovande ansikte. Det här skulle knappast ha varit fel alls, men dessutom hade jag aldrig hört talas om barnet i fråga och min enda kontakt med barnets föräldrar var att jag ett halvt år tidigare hade utbytt två jobbrelaterade mejl med barnets far.
Nå, kanske han läst igenom sin kontaktlista, fastnat för namnet Gunilla och tänkt att det säkert är någon avlägsen moster som blir sårad om hon inte får en bild på barnet och skickat iväg ett foto för säkerhets skull.
Kia kommer inte att pryda våra julkort. Jag funderade på saken ett bra tag, men sen löste Joppe enkelt problemet med att konstatera Noup!
Jag knäppte ändå några julkortsbilder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar