Födelsedag

Idag fyllde Viggo fyra månader. Idag fyllde jag 36 år. I år får han dela den här dagen med mig. Nästa år ska jag reclaima den. Jag må vara vuxen, till åren åtminstone, men min födelsedag är fortfarande en barnsligt viktig dag för mig.

Och vilken BRA dag det har varit!

Först sov Viggo mellan ca 22:30 och 6:30. Det gjorde ju inte riktigt jag, men mitt vakande var ju självförvållat och på en självvald tid. Jag var SÅ tacksam mot honom då jag vaknade.

Och K, som brukar sova som en stock tills man skakat liv i henne då det bara inte går att låta henne sova mer, vaknade medan Viggo åt, kom ihåg att det var min födelsedag och blev pigg och klarvaken direkt, så vi hade sedan en lugn och helt stressfri morgon. Dessutom bestämde hon sig för att överraska mig och klä på sig helt själv, utan minsta lilla "jag orkar inte" eller "du måste hjälpa mig". Och eftersom vi stigit upp så tidigt hann ju Joppe dessutom fixa blöjbyte och Viggopåklädning.

Så vi hann både borsta hår och läsa lite.

Av K fick jag ett fint kort, och sedan då själva presenten som var en teckning.

Under dagen fick jag en lång skön promenad med Viggo i bärsjal (bongade massvis med Tussilago), och sen Viggos fyramånaders rådgivningsbesök som var lite kul.

Vi hämtade Kia kl.15 och hoppade in i bilen och for till Moisö. Isarna har gått! Ja, som vanligt ligger det is kvar i vår strand, men några meter bort svallade vågorna. Och bland multnande löv stack vårstjärnor och blåsippor upp. Sen åt vi mellanmål i köket medan vi väntade på att Joppe skulle komma ut med bussen från stan.

Efter det blev det middag på Fratello i Hagalund. 

Jag har varit på gott humör hela dagen. Viggo har varit på gott humör hela dagen. Kia har orkat riktigt bra, och Joppe har också verkat nöjd med tillvaron.

Nå, sen kom vi ju hem och plötsligt var jag sur och trött på allt och alla och kände mig värdelös och missförstådd och tyckte att Kia bara gnäller och Viggo aldrig somnar och att ingen bryr sig (vilket ju, nästan förhoppningsvis, är helt sant) eller förstår, och jag tappade nästan all lust att blogga. Men tänkte sen att eftersom allt ändå är så skit så kan jag lika bra plåga mig själv med att blogga också, och det var ju bra att jag gjorde det, för nu är jag back in the good mood.