Oj nej! Nu har jag en massa sådana där gryende tankar i huvudet som vill bli blogginlägg, men jag vet inte från vilken ända jag ska börja!
Jag har under senaste tiden bland annat funderat på;
- Hur det här med könskodade barnkläder varit ett ganska ointressant (alltså förhållandevis.. jämfört med vad det var för säg 3-4 år sedan) ämne för mig en lång tid nu, men hur det nu lite motvilligt har blommat upp igen, och lite djupare tankegångar på det
- Hur jag trots att jag sådär försöker vara genusmedveten ändå går och bär omkring på ovälkomna fördomar
- Hur bra det funkkar för mig att vara gravid, och hur det lite grämer mig att jag antagligen inte kommer att vara det mer än knappt fyra månader till i mitt liv
- Hur ledsen jag blir när jag upptäcker idiotiskt beteende hos folk som har samma åsikter och värderingar som jag
- Hur Olli Immonens undran om det finns en enda nationalistiskt sinnad och/eller konservativ journalist på Yle fick mig att reflektera över hur många negativa wibbar båda de orden väcker hos mig + en undran om det är okej att tycka att det är en helt sjukt bra sak om det inte finns vare sig konservativa eller nationalistiskt sinnade journalister.
- Hur jag i teorin är en ofantligt mycket kompetentare (scout)ledare nu än jag var mellan 20 och 25, och om varför jag i praktiken ändå aldrig igen kan bli så bra som jag var då
- Hur viktiga upplevelser är på sidan om kvalitativ utbildning
- Hur det här med begränsning av den subjektiva rätten till dagvård och förändringar i föräldraledigheter (där problemet enligt mig är att det inte verkar ske så mycket förändringar) plötsligt igen berör mig och att jag plötsligt är tvungen att, vare sig jag vill eller inte, ha åsikter om dem.
- Om hur en nykomling i familjen ändrar förhållningssättet till det äldre barnet, och om hur det kanske inte gör det.
- Om hur jag hann bli lite pre-höstdeppig, men sen råkade läsa mina inlägg från oktober ifjol och blev lugn igen. Det är ännu sommar länge, och sen blir det september och oktober, och jag älskar september och oktober. November är det värsta som finns, men det är nu ändå bara en månad.
Och nu tog jag den enkla vägen ut genom att lista alla de där ämnena, vilket betyder att jag kan leva i tron att jag faktist har bloggat om dem på riktigt..
Alltså jag är så dålig på att kommentera, fast jag har en massa att säga. Men jag vill höra ALLA dina tankar om könskodade kläder, genus, omedvetna fördomar! Och vad glad jag blev att läsa ditt graviditetsinlägg! Härligt att du trivs med att vara gravid. Det gjorde jag inte, jag blev bara frustrerad över att jag inte kunde hoppa trampolin och och att jag inte slapp upp när jag föll med skidorna och inte kunde knyta skorna och hade så gruvligt ont ... (fast nu när jag tänker tillbaka så var det ju nog ganska småsaker, förutom smärtan då förstås, kanske graviditetstiden inte var så tokig egentligen...)
SvaraRaderaDet är mycket som är lättare när man tänker tillbaka.. :) Och jag tycker ju bara (lat som jag är) att det är skönt att ha en orsak att slippa trampolinhoppande och annan aktivitet.. Och antagligen måste vi snart placera ut en pall i tamburen så att jag kan knyta skorna, och åtminstone än så länge har jag inte alls haft gruvligt ont. Så det är lätt att trivas.. :)
RaderaJag läste igenom mitt bloggämnesinlägg igen och hittade några saker som jag nog ännu ska skriva om. Upprördheten över de könskodade kläderna ramlade redan tillbaka på normalnivå, men tankarna om mina omedvetna fördomar finns ännu kvar, så kanske det ännu blir ett inlägg om det.