Mörkret

De senaste dagarna har döden funnits i mina tankar som en ständigt närvarande skugga..

Hur den ibland kan vara alltigenom överrumplande, oväntad, plötslig och i en enda liten liten händelse kasta omkull världen totalt.

Hur fullständigt overkligt det känns.. att det där osannolika hände just här, i den här verkligheten. I alla andra tänkbara verkligheter hände det ju aldrig. Där fortsatte han ju leva. Varför måste vi leva i just den verklighet där han inte gjorde det?

Hur man vill vrida tillbaka tiden. Om vi alla hjälps åt och stretar så mycket det bara går så måste det väl vara möjligt? Eller om vi alla sträcker oss ut och tar tag i den där andra verkligheten och drar riktigt hårt, då måste det väl gå att byta? Eller hur? ELLER HUR?? ELLLLERR HUURR????

Ekon i tomheten, varför just här?


(Att skriva kryptiskt om en död i ett forum där inte alla läsare känner till bakgrunden är inte helt okej. Att skriva om döden i ett sådant här forum och berätta bakgrunden för alla som inte känner till den är inte på något sätt acceptabelt. Jag vet inte om jag alls borde ha skrivit det här, men det kändes viktigt. 
Jag är okej, men jag sörjer. I min närhet finns människor som sörjer ännu mycket mycket mer, och jag gråter med dem.)