Det känns som om jag inte gjort något annat under den senaste evigheten än packat, burit, slängt, travat, stuvat, flyttat saker hit och dit, skruvat ihop, skruvat isär och gång på gång tänkt; Hur KAN vi ha såhär mycket saker???
Som tur hade vi hjälp av helt härliga kompisar och syskon med bärandeoch skruvande och packande (och diskande... Förlåt!)
Nu bor vi på ett nytt ställe. Vi har fått upp största delen av skåpen och hyllorna och håller sakta på och packar oss ur lådorna. Kia är konfunderad. Tycker det är spännande på dagarna, men är missnöjd på kvällarna. Hon har fått ett eget rum, men vi sover än så länge också där. Det är ganska skönt, för då kan vi ha vårt rum som råddrum tills vi hittat en plats för alla saker. (Sen när vi börjar förbereda oss på att flytta in i sovrummet blir det spännande att se vem av oss tre som har mest separationsångest.)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar