Men tänkte titta in som hastigast att meddela att vi mår bra i alla fall!
Mina fyra veckor på jobbet är redan över. Det är skönt att vara ledig, men jag måste säga att det var nog bästa idén ever att vara på jobb ett tag emellan. Jag har njutit något alldeles otroligt av att få göra något annat och få träffa lite vuxna människor. Dessutom har jag insett att jag riktigt på riktigt har ett kul jobb, och jag tycker det ska bli helt skoj att börja igen i oktober. Joppe har fått vara ensam med Kia, och det har varit bra för oss alla tre.
Bortsett från de jobbiga dagarna då vi hade spysjuka så har vi mest hängt på Moisö. (Det tar inte mer än kanske 10 minuter längre att fara på jobb från Moisö än från Olars, så det har fungerat bra.)
Kias favoritsysselsättningar har varit:
- att gå! av och ann, ut och in, upp och ner för trapporna, härs och tvärs över gräsmattan, uppför backen, nerför backen, till gungan, bort från gungan... Hon går ju alltså inte utan stöd ännu, utan kommer framkrypande till en och sträcker befallande ut sina händer mot ens händer och sen börjar hon gå iväg. I början förstod hon inte riktigt att hon kunde ha en åsikt om vart hon var påväg så det gick ganska lätt att styra henne dit man själv ville gå (eller framförallt styra bort henne från ställena dit man inte ville gå), men nu är det nästan omöjligt att få henne att gå någon annanstans än just precis dit vart hon själv vill.
- att räcka leksaker åt morfar. Ibland sitter han och försöker läsa tidningen, och där sitter hon en bit ifrån och räcker envist fram legobitar eller leksaksbilar åt honom och säger "Tah!"
- att dra mormor i håret. Ganska bra har hon lärt sig att man inte får dra folk i håret, bara klappa, men med mormors hår kan hon inte riktigt låta bli.
- att ytterst noga följa med vad kusinerna Ylva och Freja sysslar med.
- att gunga
- att bada i den nya coola poolen. (fast det har hon bara fått göra två gånger ännu).
Lite bilder:
Här är den enda bild jag lyckades knäppa på midsommaren..
Det är från den natten när hon somnade direkt och sov gott hela natten.. Andra natten tog det tre timmar att få henne att somna, och det var omöjligt att få henne att hållas i sovsäcken med mer än ena foten.
Den här blåa båten trivs Kia inte i många minuter. Men jag hann fota henne innan hon steg upp och ville börja gå igen.
Myggorna gillar Kia. Hon verkar som tur inte bry sig så mycket.
Igår hade vi kalas, för Kia blir ju 1 alldeles snart. Hon fick en del paket, men förstod inte alls vad man skulle göra med dem. Mest fascinerad var hon av kanelbullekortet som hon fick av Pomoell:arna. Det tuggade hon på länge. Men presenterna har alla redan kommit i användning och de gröna kulorna är uppätna (dock inte av henne själv).
Som tur fanns det folk som kunde hjälpa henne att öppna paketen.
Idag ordnades det årliga paddlingsjippot Sommarö runt, och eftersom mamma anmälde sig frivillig som barnvakt så kunde både Joppe och jag paddla. Det har kanske inte alla år varit ett så himla sprudlande evenemang, men i år var det som jag minns det från "när jag var liten"; folk satt i sina båtar och stod på bryggor och broar och hejade, och också människor som inte paddlade hade släpat sig på plats för att träffa folk. Vädret hade också förstånd att vara vackert, och inte åskigt och regnigt som det förutspåtts.
Kia blev riktigt olycklig några gånger och skrek som en tok. Jag antar att hon blev orolig av alla främmande människor och allt ståhej. Men mellan varven var hon glad som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar