Mobilberoende

Efter att dagis ungefär tre gånger oroligt påpekat att Kia håller sig hemskt mycket för örat (vilket antyder öronvärk, vilket kan tänkas bero på öroninflammation) insåg jag plötsligt sambandet och började gapskratta. Hon har inte ont i örat! Hon pratar ju i telefon!

Hemskt ofta är det mormor hon låtsas prata med, och hennes minspel och kroppsspråk är skrämmande likt mitt och/eller Joppes när vi talar i telefon.

För länge sedan fick hon min gamla icke-längre-fungerande telefon som leksak. Den har varit borttappad ett tag, men idag hittade jag den igen och märkte till min förvåning att den duger helt lika bra åt Kia som våra fungerande smarttelefoner, och att hon med lika stor iver låtsas "titta Kia-biie" och "peea anny bööt" på den som hon gör det på riktigt på våra telefoner. 

Hennes far pratade på tisdag i Min Morgon om telefonberoende. Lämpligt på nåt sätt (även om hans utgångspunkt kanske var helt motsatt mot vad jag här lite försöker antyda).