Julförberedelser

Det vill inte riktigt bli något av julförberedelserna i år.

Julkortspysslandet har jag skjutit upp och skjutit upp och idag insåg jag till slut att det inte blir någo julkort i år. Stort tack till er vars julkort ramlat in genom postluckan! Korten har gjort mig glad och jag gråter en skvätt över att inte själv orka sprida samma glädje (och det handlar alltså inte om att jag skulle vara emot att skicka julkort eller att jag tagit som princip att skänka pengar till välgörenhet istället eller att jag helt enkelt tycker julkort är fånigt. Såna grejer är ju helt okej orsaker till att inte skicka julkort. Nä, för mig har det bara inte blivit av..) Nyårskort kanske? Jag lovar inget, men det kunde vara en id'e.

Pepparkakshusen bestämde jag redan för flera veckor sedan att jag skippar i år. Jag tror jag måste medge att det kan ha att göra med de otroligt fancyga pepparkakshus som man hittar om man surfar runt ens bara i min egen facebook-feed. Liten släng av FB-avundsjuka där. Men jag tror jag behöver en paus i år, så kanske jag har energi att förverkliga någon vision nästa år istället.

Någo vanliga pepparkakor blir det inte heller. Jag lånade ut mina pepparkaksformar till kårens lillajulsförläggning och har försökt undvika alla deras försök att lämna tillbaka dem. Sen efter julen kan jag hämta dem.

Julklappsbestyret känns förhållandevis lugnt i år, men jag tror det mest beror på att jag helt enkelt inte orkat fundera på saken tillräckligt mycket för att inse hur många klappar jag ännu saknar.

Julstädningen fnyser jag åt. Vi har ett enormt romu-hörn som kommer att fortsätta vara ett enormt romu-hörn över jul, och då känns det inte meningsfullt att stressa med städning överhuvudtaget. Och en ostädad lägenhet är det ingen id'e att pynta, så julpyntandet blir också ännu minimalistiskare än vanligt. Den tomte vi aldrig städade undan efter förra julen får stå för också årets pynt.

Och inte ens planerna för vad vi gör under julen är helt klara. Vi skulle upp till Vasa, men familjens allmänna mående har varit rätt så skralt den senaste veckan, så vi kanske skjuter upp det. 

För Kia har julväntan inneburit:

- Uultummen (julgubben). Vi såg honom i Omppu på håll för några veckor sedan, och hon ville absolut gå och titta på uultummen på nära håll. Tyvärr hade han gått iväg när vi kom fram och hon var jättebesviken. I flera dagar efteråt talade hon om uultummen som hade gått hem, men som kanske nu igen finns i omppu. Men jag är inte säker på att hon riktigt visste vad en julgubbe är, för jag har försökt peka ut sådana för henne senare och hon har varit totalt ointresserad.

- Tupertotta! Vi tittar på BUU-klubbens julkalender ibland. Kia förstår inte mycket, men varje gång någon nämner ordet supersoffa så hojtar hon glädjestrålande "Tupertotta!"

- Adventskalender. Kia har en sån (scouternas, såklart). I år är det där med att öppna bara en lucka åt gången och vänta med de andra inget problem. Hon är rätt så ointresserad av vad som finns bakom luckorna. Bortsett kanske från nallen, hunden och pepparkakshuset. Det Kia vill är att luckorna ska öppnas gång på gång. "Engångti!" Så jag stänger luckor och öppnar luckor och stänger dem igen.

- Ingen Lucia. Jag har funderat mycket på hur och när Kias dagis månne firar Lucia. Det har inte krävts lång tid någon av gångerna, men det har krävts många gånger, innan jag äntligen insett att Kias dagis ju inte firar Lucia alls. Skönt, tycker jag. 

Men jag gillar nog lucia när det handlar om att sprida ljus och glädje och till och med lite välgörenhet. Vacker sång och julkänsla..

Jag ser redan fram emot nästa jul. Då ska jag (naturligtvis) påbörja julförberedelserna i god tid. Köpa alla julklappar senast i oktober. Pynja julkorten under självständighetshelgen. Julstäda ordentligt (eller ännu hellre, bli en så städig människa att det inte ens behövs så mycket julstädning). Baka min pepparkaksby med väderkvarnar, kyrkor, små bodar.. ett pepparkakskristinestad ska det bli!

Naturligtvis..

Detta inlägg förses med bilder i ett senare skede.